Annons
Krönika

Köpenhamnskrönikan: När bitarna faller på plats

Nämen vänta, nu fattar jag ingenting. Hur kan april snart vara över? Måste vara rekord för den snabbast passerande månaden i mitt liv. Det är som att april springer ifrån mig, men på ett ljuvligt sätt. Kanske mer som att vi springer tillsammans, framåt. Helt klart den bästa månaden i Köpenhamn hittills. Nu börjar bitarna falla på plats. Köpenhamn: 0, Irma: 1! Eller kanske mer Irma + Köpenhamn = Sant! Jag kan tycka att det ibland är svårare att hitta ord för det som är bra än det som är svårt. Kanske för att det bra är mer som en omslutande känsla än som ett specifikt ord, eller en specifik
Scen

Timbuktu till Uppsala - berättar om nya valborgslåten 

Den prisbelönta hiphopartisten och kulturprofilen byter nu vardagen i Hongkong mot Uppsala för att spela in våren på Snerikes nation under Kvalborg. – Det kommer bli skitkul! Att spela på våren är bland det roligaste man kan göra och i år hittade jag dessutom den här gamla texten som blev låten “Valborg hela veckan”, berättar Jason Diakité. Demon till låten skapades redan för 15 år sedan, i samma veva som succéplattan Sagolandet, men har sedan dess legat bortglömd på en gammal hårddisk. – För mig är låten gammal, men för alla som inte har hört den är den ju helt ny. Det är lite deadstock -

Krönika

Ditt kulturella kapital står i bokhyllan

Tavlorna inramade med bladguld som pryder de smakfullt tapetserade väggarna. Statyetterna i fajans på den snidade byrån i massiv ek från förra sekelskiftet. Och inte minst den utsökta samlingen gräddkannor i polerat silver. Alla är de förvisso fina och eleganta inslag i inredningen och ger känslan av ett ombonat och raffinerat hem, men ingen produkt visar bättre upp ditt kulturella kapital än gulaktigt rektangulära pappersbitar i varierande storlek, fyllda av bokstäver, som samlats ihop i pärmar och som ställts i en för ändamålet tillverkad hylla för beskådning. Gärna i ett eget rum där dessa
Bok

Recension: Rebellerna av Lukas Moodysson

Den älskade filmskaparen Lukas Moodysson ( Tillsammans, Fucking Åmål) är bokaktuell med Rebellerna, en roman om en revolutionistisk vänsterrörelse i 60-talets Stockholm och Uppsala. En åttioårig kvinna blickar tillbaka på ungdomen, från krokimålningarna på Konstfack till det kommunistiska samfundet som blir en allt större del av hennes liv. Med sin karaktäristiska värme blandar Moodysson humor och becksvart allvar i en skildring av den ideologiska extremismen och dess konsekvenser. Boken är skriven i korta minnessnuttar och följer två parallella tidslinjer, våren 1968 och samtiden. Vi följer
Scen

Recension: Ridåarnas storspex

På tredje våningen på V-dala nation ligger en spänning i luften inför genrepet, storspexets första möte med publik. Stolarna har ställts fram och kulissen är på plats, ett ambitiöst bygge som känns hämtat ur en Agatha Christie-deckare, men pyntat med Red Bull-burkar och Smirnofflaskor. Den stora salen har förvandlats till en påhittad fjortonde nation, nämligen Ålands nation. Här introduceras publiken till kuratorsexpeditionens minst sagt märkliga persongalleri. Karaktärerna är till stor del stereotypa och dragna till sin spets. Klubbverkaren som är karatekunnig partyprisse, arkivarien som en

Krönika

Köpenhamnskrönikan: När borta blir hemma

Egentligen är det jävligt coolt att ha möjligheten att åka på utbyte. Eller att åka någonstans någon gång. Inte en jätteunik tanke, jag fattar, men jag behövde tänka den ändå. Specifikt för att komma underfund med de känslor jag har gällande Köpenhamns konkurrens med Uppsala. Jag var nämligen hemma och kollade på Marsspexet (shoutout Max Libell och Axel Lidin, det var grymt mvh stolt kompis). Att vara tillbaka i Uppsala om än för några få dygn kändes konstigt. Allt var detsamma men också helt olika. Jag läser Arundhati Roys "God of small things" just nu och hon skriver ofta om att saker lämnar
Krönika

Köpenhamnskrönikan: En utbytesstudents bekännelser

Jag och Köpenhamn har inte hunnit bli vänner än. När mina föräldrar åkte med mig ner och vi länsade JYSK på alla utställningsexemplar kändes nyfikenheten större än rädslan. Antagligen för att besöket kändes som just det, ett besök. Inte som en flytt. Kvarlämnad med resterna av lunchen från det taiwanesiska stället några kvarter bort kände jag mig som jag gjorde när jag var liten och skulle sova över hos någon: det var kul tills det var på allvar och jag faktiskt förväntades stanna. Något av en paradoxal situation att hata översovning men ständigt längta efter att flytta. Jag är

Kultur & Nöje


Annons

Scen

150 minuter existentiell ångest, fast på ett bra sätt

Visst tycker vi alla om ett spännande mysterium? Händelser som aldrig fått en riktig förklaring eller ett ordentligt avslut. Hur dog egentligen Andrée och hans kamrater? Varför genomfördes färden trots att den var dömd att misslyckas? De förlorade hjältarnas land är en fantasi baserad på en verklig händelse, den mytomspunna andréexpeditionen. Det är en berättelse om den kloke, den arge och den hoppfulle. Tre män vars olycksaliga missöden skildras på Lilla Scenen på Uppsala Stadsteater. I sin längtan efter att bli någon, att ge mening åt sina liv och förvissade om att de allesammans ska bli
Film

Ta på dig polotröjan – vi ska på filmfestival!

”Kan Cannes, kan Uppsala” – så löd det under premiären av Uppsala kortfilmsfestival 1982. Ett event, en händelse, ett minne som grundare Lars Hedenstedt berättar om med stolthet och lite sentimentalitet. Årets tema är minnen, någonting som kvällens talare får tolka genom att visa varsin kortfilm som haft särskilt inflytande på dem. Festivalens producent Sigrid Hadenius visar en film som hon minns från en första dejt, festivalchefen Niclas Due Gillberg presenterar filmen Achill, som han minns från sitt examensarbete på universitetet. Lite nervös är han dessutom över att skaparen till filmen
Film

Humoristisk kurs om plagiat missar målet

Studenter som aldrig har funderat på att fuska ljuger. Alla har vi väl gjort små försök någon gång under vår skoltid. Jag är väl inte den första som kan erkänna att jag slarvat med källförteckning, kikat på en lapp, skrivit formler och termer på handleden någon gång under min utbildning. Jag kommer inte vara ensam om det, för visst har alla funderat på hur lätt det skulle vara att sticka in en fusklapp under tröjan innan salstentan? Suttit och skrivit hemtentor ihop och jämfört? Fuskande finns överallt, av miljoner anledningar. Allt som går att tävla i, går att fuska i. Akademiska studier har
Krönika

Åter till fomo:n

18 månader. 13 149 timmar. Eller 47 336 400 sekunder. Väntan är över. Restriktionerna har äntligen släppt och Snerikes har klubb för första gången sen pandemin lamslog världen. Det märks att det är feststämning bland studenterna i stan. Rykten går att någon köat sen 9.00 samma morgon, har några till och med tältat? Jag ska möta upp en kompis utanför Arkadien på kvällen och rör mig mot Snerikes för att beskåda spektaklet. Kön ringlar sig meterlång. Vi bestämmer oss för att gå längs med för att se hur lång den kan tänkas vara. På vägen möter vi en del kursare
Film

"Pleasure" ingen entydig offerskildring

Det är upplagt för indignation. En grundlig skildring av den amerikanska porrfilmsbranschen genom berättelsen om hur 19-åriga Linnea (Sofia Kappel) från Sverige söker sig en karriär i en hård värld inger förväntningar. Men ett kritiskt perspektiv behöver inte alltid presenteras med stöd i indignationens retorik. Därom vittnar Ninja Thybergs långfilmsdebut Pleasure. Det engelska ordet ”pleasure” kan i svensk översättning betyda såväl nöje som lust och njutning. Redan när Linnea i filmens inledningsscen förklarar för passkontrollanten att hennes USA-resa inte syftar till arbete eller affärer (
Listan

“De svalde VARANDRAS ansikten på dansgolvet”

Ha på sig kläder Någon trasa har man väl eventuellt haft på sig även i hemmaugglandet, men verkligen med betoning på “trasa”; mjukisbyxor med trasig gren, en hoodie som vid det här laget är mer hudpartiklar än tyg, kalsonger inne på sin fjärde ut-och-in-vändning, strumpor som kan stå av sig själva, ja ni fattar. (Ni som eventuellt vill invända “Ew!” kan ju hålla käften och fundera på varför ni slitit på era riktiga kläder genom användning och tvätt när inte en jävel behövt se er? Vem är egentligen freaket i det här sammanhanget?). Vi har alla gått igenom de fem sorgstadierna inför vår