Annons
Krönika

Köpenhamnskrönikan: När bitarna faller på plats

Nämen vänta, nu fattar jag ingenting. Hur kan april snart vara över? Måste vara rekord för den snabbast passerande månaden i mitt liv. Det är som att april springer ifrån mig, men på ett ljuvligt sätt. Kanske mer som att vi springer tillsammans, framåt. Helt klart den bästa månaden i Köpenhamn hittills. Nu börjar bitarna falla på plats. Köpenhamn: 0, Irma: 1! Eller kanske mer Irma + Köpenhamn = Sant! Jag kan tycka att det ibland är svårare att hitta ord för det som är bra än det som är svårt. Kanske för att det bra är mer som en omslutande känsla än som ett specifikt ord, eller en specifik
Scen

Timbuktu till Uppsala - berättar om nya valborgslåten 

Den prisbelönta hiphopartisten och kulturprofilen byter nu vardagen i Hongkong mot Uppsala för att spela in våren på Snerikes nation under Kvalborg. – Det kommer bli skitkul! Att spela på våren är bland det roligaste man kan göra och i år hittade jag dessutom den här gamla texten som blev låten “Valborg hela veckan”, berättar Jason Diakité. Demon till låten skapades redan för 15 år sedan, i samma veva som succéplattan Sagolandet, men har sedan dess legat bortglömd på en gammal hårddisk. – För mig är låten gammal, men för alla som inte har hört den är den ju helt ny. Det är lite deadstock -

Krönika

Ditt kulturella kapital står i bokhyllan

Tavlorna inramade med bladguld som pryder de smakfullt tapetserade väggarna. Statyetterna i fajans på den snidade byrån i massiv ek från förra sekelskiftet. Och inte minst den utsökta samlingen gräddkannor i polerat silver. Alla är de förvisso fina och eleganta inslag i inredningen och ger känslan av ett ombonat och raffinerat hem, men ingen produkt visar bättre upp ditt kulturella kapital än gulaktigt rektangulära pappersbitar i varierande storlek, fyllda av bokstäver, som samlats ihop i pärmar och som ställts i en för ändamålet tillverkad hylla för beskådning. Gärna i ett eget rum där dessa
Bok

Recension: Rebellerna av Lukas Moodysson

Den älskade filmskaparen Lukas Moodysson ( Tillsammans, Fucking Åmål) är bokaktuell med Rebellerna, en roman om en revolutionistisk vänsterrörelse i 60-talets Stockholm och Uppsala. En åttioårig kvinna blickar tillbaka på ungdomen, från krokimålningarna på Konstfack till det kommunistiska samfundet som blir en allt större del av hennes liv. Med sin karaktäristiska värme blandar Moodysson humor och becksvart allvar i en skildring av den ideologiska extremismen och dess konsekvenser. Boken är skriven i korta minnessnuttar och följer två parallella tidslinjer, våren 1968 och samtiden. Vi följer
Scen

Recension: Ridåarnas storspex

På tredje våningen på V-dala nation ligger en spänning i luften inför genrepet, storspexets första möte med publik. Stolarna har ställts fram och kulissen är på plats, ett ambitiöst bygge som känns hämtat ur en Agatha Christie-deckare, men pyntat med Red Bull-burkar och Smirnofflaskor. Den stora salen har förvandlats till en påhittad fjortonde nation, nämligen Ålands nation. Här introduceras publiken till kuratorsexpeditionens minst sagt märkliga persongalleri. Karaktärerna är till stor del stereotypa och dragna till sin spets. Klubbverkaren som är karatekunnig partyprisse, arkivarien som en

Krönika

Köpenhamnskrönikan: När borta blir hemma

Egentligen är det jävligt coolt att ha möjligheten att åka på utbyte. Eller att åka någonstans någon gång. Inte en jätteunik tanke, jag fattar, men jag behövde tänka den ändå. Specifikt för att komma underfund med de känslor jag har gällande Köpenhamns konkurrens med Uppsala. Jag var nämligen hemma och kollade på Marsspexet (shoutout Max Libell och Axel Lidin, det var grymt mvh stolt kompis). Att vara tillbaka i Uppsala om än för några få dygn kändes konstigt. Allt var detsamma men också helt olika. Jag läser Arundhati Roys "God of small things" just nu och hon skriver ofta om att saker lämnar
Krönika

Köpenhamnskrönikan: En utbytesstudents bekännelser

Jag och Köpenhamn har inte hunnit bli vänner än. När mina föräldrar åkte med mig ner och vi länsade JYSK på alla utställningsexemplar kändes nyfikenheten större än rädslan. Antagligen för att besöket kändes som just det, ett besök. Inte som en flytt. Kvarlämnad med resterna av lunchen från det taiwanesiska stället några kvarter bort kände jag mig som jag gjorde när jag var liten och skulle sova över hos någon: det var kul tills det var på allvar och jag faktiskt förväntades stanna. Något av en paradoxal situation att hata översovning men ständigt längta efter att flytta. Jag är

Kultur & Nöje


Annons

Bok

Vill inte hem

17:09. Finns det ingen lag mot att dra över sista föreläsningen? Kylan från sadeln tränger in genom byxorna. Vätan. Den gula stoppningen är full av regn, precis som resten av Uppsala, inser jag. Dropparna glänser i gatlyktorna och farten nerför Carolinabacken blir nästan min död. Ryggsäckens band skär in i axlarna när jag spänner kroppen och lutar mig över styret. Det viner om öronen. Vågar inte bromsa ifall jag får vattenplaning, rullar ett par tvärgator till innan jag svänger av, hinner se min lägenhet en bit bort. En suddig syn, släckt som vanligt. Allt jag vill är att krypa ner i värmen
Krönika

Castles in the Air

Living alongside other people can indeed be a confusing ordeal. People believe all sorts of strange things. They act in even stranger ways. In the end, however, there is really no other option than to try to understand them: to discover the reasons why people live out all the strange things they do. The only other option is to retreat to some remote island, along with enough of one's clones, and reflect on one's mirror images forever. It is in this spirit that I have poured over the recent adolescent outburst from Christian Democrats' youth section (KDU). In a self-perceived quixotic feat, KDU
Krönika

En (pr)övning i positivt tänkande

Anders Tegnells röst malde på i mina hörlurar när jag styrde cykeln in mot stan. Uppsalas lokala råd skulle fortsätta gälla, menades det. Jag tog ett tramptag till. ”Undvik kollektivtrafik” mässades på presskonferensen. Med sällan skådad ironisk timing försvann plötsligt pedalen under min vänstra fot och föll till gatan med ett skrammel. Jag lyckades få stopp på cykeln ett par meter senare och tittade förvirrat från min cykels numera nakna vänstra sida till den avskilda lem som låg på de grå gatstenarna bakom mig. ”Undvik kollektivtrafik” ekade Folkhälsomyndighetens råd i mitt huvud just som
Musik

Vacker och aktuell tolkning av julens vemod

Julen är en finstämd och upprymd högtid, men liksom uppblandad med vinterns vemodiga och melankoliska mörker. Jag vet varken in eller ut. Den är förknippad med glädje och hoppfullhet, men är samtidigt dämpad av den täta kramsnöns tystande egenskaper, den är liksom kortvarigt sprudlande, skuggad av något sentimentalt. Om det här är känslan Iris Viljanen vill förmedla med sin nya julskiva så har hon lyckats. Hon har lyckats till den grad att jag nog inte är riktigt redo att lyssna, åtminstone inte än. Kanske plockar jag fram den på tåget på väg till Hälsingland – om man nu kommer kunna åka – och
Listan

Uttrycken som ska kastas under buss

I slutet av dagen En kvantitativ språkanalys av årets Paradise hotel har visat att “i slutet av dagen” är ett av de mest förekommande uttrycken. Det låter som den svenska klarspråksversionen av boken “The remains of the day”, men är i själva verket bara en usel tolkning av “at the end of the day” som engelskspråkiga använder sig av som avrundning inför en sensmoral eller slutsats. Det finns utmärkta uttryck med samma innebörd på svenska – “när allt kommer omkring” eller varför inte det beprövade “till syvende och sist”? Spendera tid Alla som läst påbyggnadskurs i journalistik vid UU har fått
Krönika

Är färs danskarnas cash?

På en IVA-avdelning någonstans i gränslandet mellan Danmark och Sverige ligger en patient som är i desperat behov av hjälp för att kunna överleva. Denna patient är den svensk-danska grannspråksförståelsen. Frågan är om vi vill att den ska överleva. Det hoppas jag som dansk i Sverige. Jag hoppas det av fler anledningar men i denna krönika vill jag fokusera på aspekten som handlar om de roliga missförstånden. De vill jag inte gå miste om, vilket riskerar att hända om vi slutar vara nyfikna på varandras närbesläktade språk och enbart kommunicerar på engelska. Svenskan och danskan har mycket